Grävmaskinen, som i folkmun ofta kallas grävskopa (även om detta egentligen avser bara själva skopan på grävmaskinens arm) är den vanligaste anläggningsmaskinen i världen, då det är denna maskin som tillverkas i störst antal.
En grävmaskins grundkonstruktion kan beskrivas som en undervagn, en överdel och en aggregatdel. Undervagnen kan ha larvbandsdrivning eller hjuldrivning, men är i båda fallen det sätt på vilket grävmaskinen rör sig framåt. Grävmaskiner som har larvbandsdrivning är ofta i den tyngre kategorin, och kan inte röra sig på egen hand från eller till arbetsplatsen. Istället får man frakta dit maskinen på trailrar. Fördelen med en lättare grävmaskin, som har hjuldrivning, är med andra ord större mobilitet, både på arbetsplatsen och mellan arbetsplatser. Överdelen på grävmaskinen består till största delen av förarhytten, och kan rotera fritt i förhållande till undervagnen. Grävaggregatet, det vill säga grävarmen, består i sin tur av två delar: bommen och stickan eller skaftet. Numera manövererar man denna del av grävmaskinen med hjälp av hydraulik, men länge, ända fram till början av 1960-talet, använde man vajrar och vinschar i stål för att manövrera skopan.
En anledning till att grävmaskiner tillverkas i så stor omfattning är sannolikt att det är en maskin med många användningsområden. Maskinens är ursprungligen konstruerad för schaktarbeten, liksom för att flytta stora mängder jordmassor. Ett tillfälle då det kan vara en stor fördel att ha en grävmaskin är då man ska bygga ett uterum eller göra någon annan form av tillbyggnad till ett hus. Grävmaskinen kan då användas för att gräva ut grunden på de ställen där det behövs, ett arbete som skulle vara både tungt och tidskrävande att göra för hand.
Modern teknik har dock gjort att grävmaskiner kan användas för mycket mer än ”bara” att gräva och flytta jord. De flesta moderna grävmaskiner har utökad hydraulik i sin arm, vilket gör att man montera och använda andra redskap än skopan på armen. Ett vanligt redskap är till exempel hydraulhammaren, som kan användas för rivningsarbete och för att slå isär betong. Ett annat tillägg är en tiltrotator. Denna förfinar precisionen i skopans styrning, så att man kan använda den för arbeten som kräver mer finess, till exempel att jämna ut slänter eller en plan yta.
